Jävlar vad fort det kan gå

Det är nästan lite skrattretande.. faktiskt. Med tanke på mitt inlägg innan detta.

 Jag fick världens ångest innan. Låg och gungade fram och tillbaka med pojkvännen bakom mig och mamma framför mig. Båda två med tröstande ord om hur duktig jag är och att det löser sig.
”Du passar inte som white trash” som mamma säger. Vilket stämmer.
(Om du inte röker på ytterst sällan såklart, det är jag helt okej med. det är ju ditt glas vin. Men är det något du gör kontinuerligt, vilket automatiskt gör det till ett problem även om du inte vågar erkänna det, så är du white trash. Kvittar var du kommer ifrån- min åsikt)
För egentligen, tänk efter. Hur många människor ser fräscha ut, har snygga kläder och är måna om sitt utseende som röker varje dag? Eller har jag fel? Rätta mig gärna. Men jag har då inte varit med om det. Eller så är det bara jag som är deprimerad och har svårt att upperätthålla en snygg utsida?
Dock vet jag att de finns en del som röker ofta, men inte varje dag som fortfarande har ett fint jobb, fortfarande socialt funktionella och fortfarande är snygga. Så nu fick jag plötsligt ändå lite dubbelmoral i åsikten. Men jag låter det stå som jag skrivit istället. Det är ju en borderlineblogg och den handlar  trots allt om min humörsberg och dalbana. Eller i detta fallet, åsiktsbana.

Imorgon ska jag för första gången shoppa på.. 1 år nästan? Blir att slänga mjukisbyxorna i soporna. Eller i alla fall längst bak i garderoben. Jag har levt i dom. Ytterst sällan har jag dock festat till det med leggings. Ha ha

 Hur som helst.. När ångesten kom innan så sa jag till min pojkvän att jag ville köpa en femma.
Nej, sa han.
Jag tjatade, jag blev till och med arg.
Nej. Absolut inte. Kommer inte på frågan.
”Men bara en hand, lovar, inget mer sen..”
Nej. Nej nej nej nej nej nej.

Tackar för det nu. Mamma har påpekat hela kvällen om hur duktig jag är som inte åker hem och gör det jag vill göra. Det hjälper, att höra att man är duktig. Man blir stolt.

Drogfri dag 6 nu förresten. Klockan är ju tolv. Snart en vecka utan det.

HeltCpSomÄndrarHumörHelaTidenMenSkitiDet

~ av borderlineihateu på oktober 17, 2010.

Ett svar to “Jävlar vad fort det kan gå”

  1. Shit, jag visste inte det här!!!
    Tur att vi ska prata imorrn!!

Lämna en kommentar